Begravning

OK. Att min granne skulle brännas dagen efter visade sig inte vara riktigt rätt.

Han var tydligen senator från Battambang. Det drogs igång värsta cirkusen. Militär högvakt. Enormt tält med massvis med bord och stolar. Massvis med politiska höjdare. Bland annat nummer tre i regeringspartiet.

Dessutom en sexmannaorkester som spelade musik från klockan 6 på morgonen till 21.

Och allt det här precis utanför min dörr. Dessutom lånade de vår matta och lät honom ligga lik på den...

I fredags var det så dags att bränna honom. Istället för att göra det i templet som vanligt så blev det stort likbål i parken.

Jag tyckte att det kändes rätt skönt när de plockade ner alla prylarna på fredagsmorgonen. Lite lugn och ro.

När jag kom hem på lunch så höll de på att bygga upp det igen. Då var det dags att förbereda sjudagars-cermonin. Så då drog det igång med full styrka igen.

Idag har vi varit och gett ris till munkar och lyssnat på en massa mässande. Men nu är det äntligen slut.

Det som dock är trevligt i Kambodja är att vid alla sådana här tillfällen så är alla välkommna. Alla grannar ska vara med. De ber en att sitta ner och äta varje gång man ser dem och så vidare.

Död

I eftermiddags så dog vår granne. Han skulle köra till jobbet men hann bara ungefär 10 meter till första kurvan innan han dog. När bilen sakta rullade mot trottoarkanten så kom alla springande.

De försökte återuppliva honom, men misslyckades och sjukhuset kunde inte heller göra något.

Jag befann mig på jobbet, men när jag kom hem så låg han lik i lägenheten brevid. De har öppnat framsidan av lägenheten och de eldar olika saker runt honom.

Fullt med folk och massa aktivitet. De håller just nu på att pryda och sätta upp högtalare så de kan spela musik.

I morgon kommer han troligtvis att kremeras.

Det är en lite annorlunda känsla på begravningen. Alla har samlats runt deras lägenhet och tittar och pratar. Folk går runt och knyter röda trådar runt varandras armar och på motos. Jag fick ockå en, men min moto fick två...

Hyra

För ett tag sen var det dag att förhandla om hyran. Jag har bott i lägenheten i ungefär ett år och betalat $350 per månad.

Det blev en massa förhandlingar fram och tillbaka. De ville inte göra något, men ville ha mer pengar. Jag ville ha AC på övervåningen och ommålat överallt.

Efter hrda förhandlingar där de ojat sig många gånger om hur dyrt det är mad AC så kom vi fram till $400 per månad och en AC på övervåningen.

Sen har det dörjt lite över en månad. Jag klagade för ett tag sen om att de inte fixat någon AC än.

I morse kom de och ringde på dörren. Med två AC-aggregat. Ett till övervåningen och ett till bottenvåningen.

Jag kommer aldrig att begripa hur de tänker.

Sjukhus

Nu har det varit lite körigt ett tag.

För två veckor sen så låg jag och försökte sova bort en förkylning när Davin kom in och sa att Deth (lillebror) blivit påkörd.

Det visade sig att han och två kompisar blivit påkörda av en bil när de åkte moto. Davin åkte först till olycksplatsen och där fick hon reda på att Deth blivit körd till en liten sunkig "klinik".

De hade röntgat Deths ben och han hade brutit bäggen benen i smalbenet på ett rätt otrevligt sätt. Kliniken kunde inget göra så Davin fick börja jobba för att få iväg honom till ett riktigt sjukhus.

Första problemet var att den sunkiga kliniken ville ha en massa pengar och vägrade släppa Deth innan de fått betalt. Jag kunde inte åka dit eftersom allt skulle ha blivit mycket dyrare om jag visade mig där.

Efter att jag lyckats få dit lite pengar så fick Davin iväg honom till ett sjukhus. Där fick ha vänta en dag på operation, men de lyckades skruva ihop honom.

Sjukhuset var också rätt sunkigt. Om man ville ha medicin så kunde man gå ut och köpa det. Ville man ha rena lakan så fick man tvätta.

När det rullade in Deth till operationssalen så kom det fram en sköterska till Davin och försökte blåsa henne på lite extra pengar till "medicin".

Davin och hennes syskon har varit hos honom varje minut i nästan två veckor. De vill absolut inte lämna honom ensam där.

Igår fick han äntligen åka hem. Det kommer att ta lång tid för benet att läka, men det verkar som om att det kommer att blir bra.

Tur att man har en försäkring som inkluderar vård i Thailand...